söndag 26 juni 2011

Kan det bli mysigare?


Borta bra men hemma bäst


Små kattungar slås mycket för att träna på vuxenlivet. Som kanske synes så burras svansen upp och dom blir mycket farliga - hoppar sidlänges med svansarna som ett S. Men när man är klar med att slås, så är det fortfarande mysigt att mamma Hilda finns nära. Det börjar bli trångt om platsen.

Skön mysstund

I sovrummet har vi en växt, där min man, sedan förra kullen försökte gräva ut all jord i krukan, satt lite hönsnät omkring. För att inte ungarna skall göra illa tassarna och fastna har jag lagt en liten filt omkring stammen. Yoda tyckte det var ett mysigt ställe att ligga helt lugnt o stilla.

Flykten

När kattungarna är helt små, så skärmar vi av en del av sovrummet, så dom får bo där med sin mamma, men som det syns på bilderna, så håller den tiden på att ta slut - i skrivande stund så har den tagit slut. Jag försöker täppa igen alla "utgångar", men nu hjälper det inte längre. Dom vill ut i stora världen. Lite si o så, för dom är inte helt rumsrena. Dom vet vad lådan är till för, men som för ett par dagar sedan, när jag skulle byta lakan på sängarna, så hann dom både kissa och b ner de gamla som jag lagt på golvet innan jag hann bära ner dom till tvättmaskinen - det är ju mjukt o gosigt. Fler olyckor har vi dock inte haft.


torsdag 16 juni 2011

Chewbacca - 5v minus 1 dag




Padmé - 5v minus 1 dag


Leia - 5v minus 1 dag


Yoda - 5 v minus 1 dag




Stora rymmen!


Är inte det namnet på en gammal Hollywood klassiker! Händer även här hemma hos oss. Det är nu svårt att hålla dom instängda. Vid 6 v ålder brukar jag ge med mig och kan inte hålla kvar dom i sovrummet - men dom är bara 5 v imorgon! Mamma Hilda är klart orolig och försöker hålla koll - men det går inte längre.....

Potträning

Med riktig mat följer självklart potträning! Jag vet inte var instinkten kommer ifrån men plötslig så finns det där! Denna bild är tagen här i morse - en liten unge hoppar upp - kissar och hoppar ut igen. När jag i kväll kom hem från jobbet fanns även nummer 2. Inte lika snyggt - lite på kanter och utanför - men ändå! Vi har dom fortfarande "avspärrade" i en hörna av sovrummet - i morse kunde jag inte motstå och tog upp alla i sängen, när jag lå med mit morgonkaffe - det straffade sig direkt. Makens täcke och lakan var nerkissade, så det var bara att tvätta - men hur mysigt är det inte med små varma kattungar nära - fast rumsrena är dom inte helt ännu.

Mat är gott!



Vid ca. 4 v ålder brukar jag så smått vänja kattungarna till vanlig mat genom att blöta upp lite kattunge torrfoder med lite kattungemjölkersättning. Vi började lördagen 11. juni. Första dagarna åt mamma Hilda det mesta, men Chewbacca som hela tiden varit största snuttegrisen, förstod  på en gång att detta var gott. 1. bilden är tagen 13/6 - Chewbacca kravlar ända upp i tallriken. Så småningom förstod även syskonen vad det handlar om och idag ser det helt städat ut (15/6). Det är även Chewbacca som håller bra balans på sista bilden - man vill ju inte ramla!

Kärlek?

12. juni.


Mysstund med min son Hugo 13 år. Kattungarna börjar nu verkligen söka kontakt och den ges gärna. Samtidig kan man ju passa på bita lite i det som finns framför en. Min dotter Emma sa just idag (16/6) - man vet att man har kattungar, när man börjar få hål på strumporna på ovansidan. Det här är bitåldern. Dom biter i ALT - och har vassa klor - jag måste klippa dom.

onsdag 8 juni 2011

Slås lite kanske ?

Va' dom skuttar

Nummer 4 - Chewbacca 24 dagar

Chewbacca - är nog lite som sitt namn. Stor kille, farlig till ytan, men en riktig gosegubbe, och lite mer försiktig av sig. Sistfödd, men störst i kullen och är en riktig mors gris, som gärna snuttar när som helst tillfälle ges.

Nummer 3 - Padmé 24 dagar

Padmé är lite försiktig i sitt sätt - fast hon är också en nyfiken tjej och kommer gärna fram och hälsar och vill vara nära. Hon slås gärna med sina syskon.

Nummer 2 - Leia 24 dagar

Leia - en underbar nyfiken och ljuvlig tjej med vackra ögon. Hon slås gärna med sina syskon. Man blir kär. Båda tjejer kommer gärna väldigt nära.

Nummer 1 - Yoda 24 dagar

Yoda gör skäl för sitt namn. En riktig Jedi krigare, förstfödd, men minst i kullen. Han kämpar och tar för sig och växer precis som han ska. Han är nyfiken och utstrålar en visdom, som vi andra inte har del i.

Mat

Jag väger dom varje dag, så jag ser att de går upp i vikt. De senaste dagarna har det stannat av lite, så jag tänkte idag prova ge lite riktig mat, som jag blött upp i lite vatten. Det gick inte så bra, fast jag känner att intresse finns för lukten. Vanligtvis brukar jag börja när dom är 4 veckor (på fredag) och då blöter jag upp maten i kattungemjölkersättning, vilket jag dock inte hade hemma idag, så mamma Hilda åt upp allt och var jättenöjd. Det är ingen fara, de små kommer att förstå ganska fort och maten gör också bra för Hilda, då hon behöver extra energi när hon diar ungarna.

Va' det går fort


Vi har varit bortresta över Kr. Himmelfärdshelgen och haft goda vänner att se om katterna. När vi reste 2. juni var det fortfarande lite "farligt" att komma ur igloon - när vi kom hem söndag kväll 5. juni - ja - då skuttade dom omkring - hoppade ur igloon och skulle hälsa. Dom har till och med börjat intressera sig för leksaker, fast än vet dom inte riktigt vad dom skall göra med dom, så istället har dom börjat "slås" - deras sätt att förbereda inför vuxenvärlden även om den än är långt borta - så tränar dom på varandra. Än så länge är det inte så farligt, men när de blir lite större, så kan det faktisk göra ganska ont på dem.